Livets Guldkorn
– Towe Wiiand Moments
Nya riktlinjer för barn och unga efter hjärnskakning
Publicerat den 3 juli, 2016
Äntligen finns nu tydliga riktlinjer framtagna på svenska för barn och unga som drabbats av hjärnskakning. Riktlinjerna gäller dels återgång till fysisk aktivitet, dels återgång till skola. Denna text kommer främst att beröra de rekommendationer som gäller återgång till olika former av fysisk aktivitet.
Den hjärntrappa som funnits en tid (du kan läsa mer om den här) gäller enbart vuxna och ungdomar över 16-17 år. För barn och unga har det däremot inte funnits några generellt accepterade riktlinjer. Det som sägs i samband med de medicinska råden på Svensk handbolls hemsida är enbart att man bör vara:
… försiktigare och försöka styra rehabiliteringen och återgången till idrott i långsammare takt jämfört med vuxna.
Det är tyvärr inte några särskilt detaljerade rekommendationer. Därför är dessa nu framtagna och nyss översatta riktlinjer för barn och unga ett oerhört välkommet tillskott. Materialet som är framtaget i Kanada av CanChild och finns presenterat i form av fyra olika broschyrer. Samtliga är översatta till svenska och finns enkelt att ladda ner gratis eller att beställa färdigtryckta. Här hittar du dem. Dessa foldrar är även de gratis och det går bra att beställa upp till 25 ex i varje beställning. Det enda man betalar är portot.
Dessa foldrar kommer att tillhandahållas på bland annat barnakuten på Akademiska sjukhuset i Uppsala och förhoppningsvis även på alla andra akutmottagningar eller vårdinstanser runt om i landet dit barn och unga vänder sig när de drabbats av en hjärnskakning.
I korthet kan man säga att det första steget innebär total vila. Beroende på vilken symptomgrupp man sedan tillhör följs de rekommendationer som gäller för respektive grupp innan man får gå vidare till steg 2 som innebär lättare aktiviteter. Detta steg får tas först efter att man fått klartecken av läkare eller annan hjärnskadekunnig sjukvårdspersonal. Likaså krävs även ett klartecken från nyss nämnda grupp innan man får gå vidare från steg 4 till steg 5 som innebär grenspecifik träning med kroppskontakt. Samtliga steg finns beskrivna i foldern. Viktigt att notera är att om symptomen återkommer ska man vila i minst 24 timmar och återvända till föregående steg.
Den första gruppen utgörs av de som är symptomfria inom en vecka. I detta fall bör man vila ännu en vecka efter det att symptomen försvunnit innan man påbörjar någon form av lättare aktivitet. Denna bör enbart pågå en kort stund, 10-15 minuter max två gånger per dag och kan röra sig om t ex promenader, lätt joggning eller motionscykel. Det bör sedan gå minst 24 timmar mellan varje steg som beskrivs i foldern och som till stora delar påminner om den tidigare nämnda hjärntrappan.
Tillhör man den andra gruppen där det tar det en till fyra veckor att bli symptomfri bör man även här vänta ytterligare en vecka innan man påbörjar steg 2. Skillnaden är att i detta fall bör det ta minst en vecka för varje nytt steg i riktlinjerna. Det innebär att det i praktiken tar minst fem veckor innan man får återgå till tävling eller match efter det att man blivit helt symptomfri.
I den tredje gruppen där symptom kvarstår även efter fyra veckor rekommenderas att man ändå påbörjar steg 2 fyra veckor efter skadan. Man får dock inte fortsätta till steg 3 som innebär lättare grenspecifik träning utan kropps- eller huvudkontakt förrän man är helt symptomfri och fått klartecken av läkare eller kunnig sjukvårdspersonal. Under detta steg ska man även undvika rörelser som innebär tex snabba inbromsningar, hopp eller häftiga rörselser. Dessa pass bör inte vara längre än 20-30 minuter, max två gånger per dag. Låt sedan varje nytt steg ta minst en vecka.
För den som drabbats av upprepade hjärnskakningar och håller på med en kontaktsport som t ex handboll gäller särskilda rekommendationer:
- Om undersökning med datortomografi eller MRT visar på några avvikelser bör man avstå helt från kontaktsport i minst 3 månader.
- Har man haft minst två hjärnskakningar inom loppet av tre månader bör man avstå helt från kontaktidrott i sex månader, beräknat från när den senaste skadan skedde.
- Har man drabbats av tre hjärnskakningar eller fler under ett års tid rekommenderas att man avstår helt och hållet från kontaktidrott under ett års tid efter det senaste skadetillfället.
- Har man haft tre eller fler hjärnskakningar och speciellt om dessa varit förenade med långvariga symptom eller påverkat förmågan allmänt bör man överväga att helt sluta med kontaktsport.
Men som de konstaterar, fortsätt att träna!
Skulle något av följande symptom inträffa är det oerhört viktigt att omedelbart kontakta närmaste akutmottagning för noggrannare undersökning:
- Tilltagande dåsighet eller att barnet är svårt att väcka.
- Ihållande kräkningar
- Krampanfall
- Tilltagande värk i huvud/nacke
- Olika storlek på pupillerna
- Förlust av närminnet eller förvirring
- Suddig syn eller dubbelseende
- Försämrad motorik eller sluddrigt tal
- Beteendeförändring som irritabilitet eller aggressivitet.
Det är inte bara återgång till olika former av fysisk aktivitet man som förälder kan behöva råd om. Även återgång till skolan behöver många gånger ske stegvis. Mer om detta finns att läsa i foldern ”riktlinjer för återgång till skolan”.
Min förhoppning är att detta material nu även kommer att få spridning inom svensk barn- och ungdomsidrott. Det är oerhört enkelt att lägga ut en länk till dessa nya riktlinjer. Eftersom det dessutom kostnadsfritt går att beställa ett flertal foldrar (mot enbart portokostnad) är det lätt att även ha skriftlig information till hands om/när olyckan väl är framme.
Kunskap gör skillnad! Tillsammans kan vi hjälpas åt att sprida den. Det är guld värt om du vill dela denna information vidare!
Fakta:
Dessa riktlinjer är ursprungligen framtagna i Kanada, vid McMaster University i Ontario. Här kan du läsa mer om CanChild och den forskning som bedrivs.
Materialet är framtaget på svenska av Nationella Nätverket för Barn och Ungdomar med Förvärvad Hjärnskada och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. Här kan du läsa mer.
Har du missat artikelserien ”Hjärnskakningar i fokus” som jag och min dotter skrivit tillsammans och som publicerats på handbollskanalen.se hittar du den här:
Dessutom har jag skrivit ett flertal inlägg om hjärnskakningar i tidigare inlägg. Här hittar du dem.
Hjärnskakningar i fokus
Publicerat den 25 februari, 2016
Den senaste veckan har varit både spännande och rolig. För en tid sedan fick jag en förfrågan från Naaz Sultani och Handbollskanalen.se (en site som för övrigt är guld värd om man är handbollsintresserad och vill hålla sig uppdaterad om vad som händer i handbollsvärlden) om jag kunde tänka mig att skriva en artikelserie om hjärnskakningar. Eftersom det är ett område som ligger mig varmt om hjärtat var det inget svårt beslut att ta. I tisdags publicerades den första delen i en serie på tre delar. Den tar framförallt upp fakta om hjärnskakningar baserat på de riktlinjer som finns och aktuell forskning inom ämnet. Här behandlas bland annat vilka symptom man bör vara uppmärksam på, hur rehabiliteringen bör gå till, vad hjärntrappan är för något och om faran med upprepade hjärnskakningar. Är du intresserad hittar du den första delen i serien ”hjärnskakningar i fokus” här.
Jag vill här passa på att rikta ett stort tack till Naaz och Handbollskanalen för ert initiativ och för att ni hjälper till att sprida kunskap om hjärnskakningar. Det är verkligen guld värt! Sedan vill jag även passa på att tacka alla er som kommit med uppmuntrande tillrop. Det har verkligen gjort att arbetet med att sammanställa dessa forskningsresultat känns i högsta grad meningsfullt. Avslutningsvis vill jag även rikta ett varmt tack till er som på olika sätt delat artikeln vidare. Tillsammans kan vi faktiskt göra skillnad!
Del två kommer att handla om mina egna tankar och erfarenheter efter det att min yngsta dotter drabbats av två hjärnskakningar. Texten kompletteras även här av aktuella forskningsresultat. Den tredje och sista delen består av min dotters egen berättelse om vad som hände och hur hon har mått.
Bara den senaste veckan har det varit två nya fall av hjärnskakningar inom damhandbollen, där det i båda fallen handlat om upprepade hjärnskakningar som inträffat tätt inpå den första. Du hittar artiklarna här och här. Jag hoppas innerligt att de båda spelarna får den tid till återhämtning som de nu så väl behöver.
Det känns inte alltför långsökt att anta att det, precis som i min dotters fall, handlar om att deras hjärnor ännu inte hade hunnit läka innan de återgick till spel igen. Saknas kunskapen är det lätt att tro att allt är okej bara för att man mår bra, men det kan inte nog påpekas att bara för att symptomen försvunnit så behöver det inte betyda att hjärnan har läkt (Neselius, 2014). Fler av mina tidigare inlägg om hjärnskakningar hittar du under fliken handboll.
Denna vecka har det dessutom precis blivit klart att båda döttrarna har återupptagit handbollen igen efter ett tio månader långt uppehåll. Det är så härligt att se deras glädje! För min yngsta dotters del innebär det att hon är med och kör fys och lättare bollövningar utan kroppskontakt. Hon saknar naturligtvis att få köra för fullt, men är ändå glad att kunna vara med på det hon kan. Att se deras glädje både inför en träning och när de kommer hem från densamma gör mig ofantligt varm om hjärtat.
❤
Ha en fin kväll och en riktigt härlig helg! ☺
13 år när hjärnskakningarna satte stopp för drömmen
Publicerat den 3 december, 2015
I flera tidigare inlägg har jag skrivit om hjärnskakningar och också berättat om min yngsta dotter Ella som drabbats av två hjärnskakningar under våren 2015. Länkar till dessa inlägg finns i slutet av denna text.
Här kommer hennes egen berättelse om hur det har varit och hur hon mår idag, åtta månader efter den senaste hjärnskakningen.
Hej!
Som ni läsare nu vet är jag Ella, 13 år. I början av året åkte jag på min första hjärnskakning när jag hoppade för att blocka ett skott i en handbollsmatch. Den smällen blev starten för min resa. Jag var borta från skolan i en vecka och två veckor från träning med laget. Huvudvärk och trötthet var ständigt återkommande. För att göra en lång historia kort så avtog iallafall symptomen och försvann ca 10 dagar efter smällen. Efter att jag hade varit symptomfri ett tag så kunde jag börja följa hjärntrappan, vilket i slutet visade sig att jag, trots extra försiktighet än vad som rekommenderades, hade gått tillbaka för tidigt. Trots att jag fick min andra hjärnskakning i april så hade jag inte vilat nog enligt en neurolog på Akademiska.
Några månader senare i samband med en ny handbollsmatch var olyckan åter igen framme och min andra hjärnskakning var plötsligt ett faktum. Kort sagt var den kommande tiden ett helvete, med fruktansvärd huvudvärk, trötthet, ljud- och ljuskänslighet. Jag åt smärtstillande dygnet runt i över en månads tid. Jag var helt borta från skolan lika länge och gick sedan bara halvdagar fram till skolavslutningen. Nu kanske ni tänker, så bra att du kunde gå till skolan trots allt. Men egentligen ska man kanske inte kalla det att gå i skolan. Fysiskt var jag där, men mentalt försökte jag mest räkna ut när jag kunde ta nästa dos Alvedon. Jag klarade inte att ta in och förstå vad som sas på lektionerna. När jag kom hem efter lunch var jag helt slut och fick ligga och vila resten av dagen. Samma sak varenda dag under drygt en månad. Det blev en stor omställning, jag som tidigare varit så full av energi och van att hålla igång hade plötsligt ingen ork över för något.
Sommarlovet kom och jag blev snabbt bättre när hjärnan fick den ”hjärnvila” den så väl behövde. Men så snart skolan började igen återkom den huvudvärk som hade varit en sällsynt gäst under sommarlovet. Nu, snart 8 månader efter min sista hjärnskakning sitter jag här. Huvudvärk emellanåt, men långt ifrån varje dag. Värst är nog den mentala tröttheten som vägrar släppa greppet under dagarna i skolan. Jag försöker att prioritera min tid och bara göra det viktigaste, men ibland blir det ändå för mycket. Allt är mycket bättre nu än förut, men hjärnskakningssymptomen hänger ändå i.
Ibland, eller ja, ganska ofta, tänker jag på handbollen. Jag hade planerat att en dag bli proffs i Danmark eller kanske Frankrike. Dessa drömmar är nu borta med vinden. Tanken på att ställa mig på plan i försvar, den plats jag älskade mest, får mig just nu att rysa. En till hjärnskakning för min del riskerar att bli ännu värre än den sista jag fick och som jag ju fortfarande kämpar med. Beslutet att sluta spela handboll var därför inte svårt att ta efter att jag träffat och pratat med en expert på hjärnskakningar på Akademiska sjukhuset. Jag har alltid älskat och älskar fortfarande ett tufft försvar och det är så ledsamt att sluta med handbollen, den sport jag älskar mest av allt. Men livet går vidare.
Om jag ska lämna själva biverkningarna som hjärnskakningarna medförde, så vill jag gärna ta upp en sak. Ibland träffar jag människor som kommer fram, hälsar, småpratar, säger att det är synd med hjärnskakningarna. Sedan kan de börja skämta och säga saker som ”tänk på den här spelaren som har sex hjärnskakningar i bagaget – fyra kvar” och så skrattar de… Jag förstår att de inte menar något illa, men jag blir så trött och irriterad på den här inställningen som så många tycks ha till hjärnskakningar. Jag tänker inte ta fyra hjärnskakningar till. Jag är alldeles för rädd om mitt huvud. Det kommer jag att behöva resten av mitt liv och hur mycket jag än älskar handboll så ändrar det inte mina prioriteringar.
Precis som alla små skämt om att jag nog borde klara några hjärnskakningar till, har jag flera gånger fått kommentarer som ”jag hade faktiskt också en hjärnskakning, men jag var bara borta i två dagar och sedan körde jag på som vanligt” med undertonen ”var du borta från skolan i en månad? Löjligt!” Självklart finns det de som berättar om egna erfarenheter av hjärnskakningar, men som ändå på alla sätt visar att de förstår att det kan vara väldigt olika hur allvarligt det blir.
En hjärnskakning kan liknas vid brännskador. Man kan säga att ”jag fick en brännskada” och det kan innefatta allt från en blåsa på fingret som läker på någon vecka till en livshotande tredje gradens brännskada som ger men för livet. Skillnaden är att brännskador syns utanpå, det gör inte hjärnskakningar. Alla hjärnskakningar är inte likadana, folk kan ha olika lång tid med symptom och det skiljer sig åt hur allvarlig skadan blir. Därmed inte sagt att små hjärnskakningar inte är någon fara alls, utan flera mindre hjärnskakningar kan också bli allvarliga.
Jag har reflekterat en hel del över den nonchalanta ton man fortfarande stöter på när det gäller hjärnskakningar, både bland folk i allmänhet och i media. Tonen som antyder att ”så farligt är det väl ändå inte” eller ”såja, sjåpa dig inte så mycket”, och det gör mig både ledsen och förbannad. Visst, jag tänker på alla hockeyspelare och handbollsspelare som har fått avsluta sina karriärer i förtid. Många av dem har fått men för livet för att de inte avslutat sina karriärer ”i tid”. Det tänker inte jag göra. Jag vet att mina symptom kommer att avta och sedan försvinna helt, men ingen vet eller kan säga exakt när, det kan vara om en månad eller kanske om ett halvår.
Idag är jag ändå jättestolt över min tid som handbollsspelare och allt den inneburit. Handbollen har inte bara gett mig en massa glädje, utan också en tuffhet och trygghet i mig själv som jag inte hade innan. Utan tvekan kan jag säga att jag har vuxit som person och att jag är oändligt tacksam över dessa härliga år. Jag hade verkligen inte velat vara utan dem. Nu har jag tillsammans med min fantastiska syster börjat träna ett pojk- respektive flicklag. Det är ett underbart sätt att fortsätta hålla kontakt med den sport jag älskar mest av allt och samtidigt få nya utmaningar att bita i.
Tack för att jag fick skriva på din blogg mamma ❤ Så skönt att få skriva av sig. Vill också passa på att tacka alla er som funnits vid min sida under den här tiden och som kommit med både kloka och uppmuntrande ord. Er omtanke har betytt otroligt mycket för mig! ❤
Ha det bra alla läsare och var rädda om er!
//Ella
Här hittar du övriga inlägg som alla på olika sätt handlar om hjärnskakningar:
Del 1. Hur bör hjärnskakningar hanteras?
Del 2. Rehabilitering efter hjärnskakning
Del 3. Hur förhåller sig våra idrottsförbund till hjärnskakningar?
Del 4. Hjärnskakning – ett högaktuellt ämne
Rehabilitering efter hjärnskakning
Publicerat den 8 februari, 2015
Diskuterade i ett tidigare inlägg hjärnskakningar inom handbollen. Du hittar det här. Mitt bestående intryck är att det på många håll saknas kunskaper om hur man bör agera när en spelare drabbas av hjärnskakning. Eftersom jag nyligen försökt att sätta mig in i vad som gäller vid dessa tillfällen tänkte jag att jag lika gärna kan dra mitt strå till stacken för att dela med mig av det jag numera vet.
Jag hittade, efter en stunds letande, en riktigt bra länk på Svensk Handbolls hemsida med information om hur hjärnskakningar bör hanteras. I de medicinska råden kan man läsa om hjärnskakning som sådan, hur man bör agera direkt när olyckan väl är framme, men också om hur själva rehabiliteringen specifikt bör gå till inom just handboll. Rehabiliteringen ska följa ett bestämt schema som innebär en stegvis ökad belastning av hjärnan enligt den så kallade ”Hjärntrappan”. Här kan du läsa om hur man som spelare steg för steg återgår till normal träning och match. Värt att notera är att de tidsangivelser som uppges gäller vuxna spelare. För barn och ungdomar (upp till 17 år) finns ännu inga generellt accepterade riktlinjer, men det råd som ges är att man generellt bör vara:
försiktigare och försöka styra rehabiliteringen och återgången till idrott i långsammare takt jämfört med vuxna.
Uppdatering juli 2016: Det har nu äntligen kommit nya riktlinjer för barn och unga som drabbats av hjärnskakning. Dessa kommer att finns tillgängliga på bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala och förhoppningsvis på alla andra akutmottagningar där man tar emot barn och unga som fått en hjärnskakning. Du kan läsa mer om dessa riktlinjer här.
Enligt de nya medicinska riktlinjerna som tagits fram betonas att alla som drabbas av en hjärnskakning ska ordineras hjärnvila fram till dess att individen är helt symtomfri. Det innebär att man ska avstå från t ex TV-tittande, datorarbete, läxläsning och liknande hjärnpåfrestningar. Under denna tid ska all fysisk aktivitet som resulterar i pulsstegring undvikas, men lugna promenader är tillåtna.
Hjärntrappan innebär i korthet:
- Hjärnvila (både fysiskt och psykiskt, gäller ända fram till dess att spelaren varit helt symptomfri i minst 24 timmar)*
- Aerob träning (30-60 min lätt träning, t ex promenad eller motionscykel)
- Grenspecifik träning (teknikträning i form av att t ex öva på finter, passningar och stegisättningar)
- Träning utan kroppskontakt (kan delta i ordinarie träningen, men undvika moment med kroppskontakt, styrketräning kan införas succesivt)
- Full träning (återgång till full träning och maxintensitet, tillåtet med kroppskontakt)
- Återgång till match
För samtliga steg gäller att det ska ha gått minst 24 timmar mellan varje steg och att spelaren hela tiden är symptomfri. Steg två med lätt träning får således inte påbörjas förrän spelaren inte längre visar några tecken på hjärnskakning. Uppstår några symptom under eller efter något steg krävs återigen vila i minst 24 timmar och därefter en upprepning av föregående steg.
* Här vill jag dock tillägga att dessa riktlinjer emellertid kan vara allt för snålt tilltagna enligt en ny svensk avhandling. Du kan läsa mer om de senaste rönen vad det gäller nödvändig tid för läkning här. Sanna Neselius är specialist inom ortopedisk kirurgi, medlem i IOC:s expertgrupp inom boxning, sekreterare Medical EUBC och förbundsläkare i Svenska Boxningsförbundet. Hon konstaterar att man tidigare har trott att en hjärnskakning oftast läker på 7-10 dagar, men det är ett riktmärke som hon menar är i underkant. Hon konstaterar:
Inom Boxningsförbundet finns en gräns på minst en månad. Men idrotter där man har 7-10 dagar som karens behöver verkligen se över reglerna, det är alldeles för kort tid.
I artikeln på Svensk Handbolls hemsida framkommer att skador på hals och huvud är relativt vanligt förekommande inom handbollen:
I handboll har rapporterats att skall- och nackskador utgör upp till 30 % av alla skador. Dessa höga siffror kan förklaras av att handboll är en relativt oskyddad kontaktidrott, där slag mot ansiktet, kollisioner och fall med huvudet mot golvet är vanligt förekommande.
Mot denna bakgrund känns det oerhört viktigt att tränare och ledare utbildas för att få kunskap om dessa specifika skador, eftersom de kan få mycket allvarliga konskevenser. Jag menar att detta skulle behövas redan på basnivån då många barn- och ungdomsledare inom handbollen sällan deltar i de högre utbildningsstegen. Ett bra komplement skulle kunna vara att alla klubbar länkar till de medicinska råden från sin hemsida så att både tränare, föräldrar och spelare lätt kan hitta denna information. När jag kollade igenom samtliga elitserielags hemsidor kunde jag inte hitta en enda förening, varken på dam- eller herrsidan, som tog upp detta med hjärnskakningar eller som länkade till någon sida där information går att finna, t ex SHFs medicinska råd. Med reservation för att jag kan ha missat något…
Yelverton Tegner är professor i hälsovetenskap med inriktning mot idrottsmedicin vid Luleå tekniska universitetet. Han är också, sedan snart 40 år, lagläkare för Luleå hockey. Tegner menar att en enstaka hjärnskakning som man rehabiliterar sig från inte är något problem. Men som han konstaterar i Svensk idrottsforskning nr 3, 2012 (s. 28):
… får man återkommande hjärnskakningar så blir hjärnan mera skör. För en spelare som fått flera hjärnskakningar kan det räcka med en mindre smäll för att följderna ska bli ödesdigra.
Är du intresserad av att veta mer om hjärnskakningar inom hockeyn kan du kolla in denna artikel av Torbjörn Bergström.
I somras uppmärksammades det att fotbollsspelare spelade vidare med befarad skallskada i VM. Så här skrev Fifpro (International Federation of Professional Footballers) på twitter i samband med den tredje incidenten där spelare fått fortsätta spela trots att de drabbats av kraftiga smällar mot huvudet:
VM-finalen, höjdpunkten inom internationell fotboll och nu ett skyltfönster för hur man inte ska hantera huvudskador. Spelarna förtjänar bättre
Här kan du läsa artikeln.
Min förhoppning är att landets alla barn- och ungdomsledare inom handbollen känner sig trygga och vet hur de ska agera om det finns anledning att misstänka hjärnskakning eller någon annan form av skall- eller nackskada. Likaså hoppas jag att de vet när en spelare som drabbats av hjärnskakning kan påbörja sin rehabilitering samt hur den bör gå till. Tyvärr är jag långt ifrån säker på att något av detta är fallet…
Jag vet att det inte är lätt, speciellt inte när så många tränare och ledare arbetar ideellt, att få tiden att räcka till. Samtidigt tror jag inte att det finns en enda tränare som inte önskar att de hade kunskaper om hur de bör agera när olyckan väl är framme. Kunskap ger trygghet. De medicinska råd som finns på Svensk Handbolls hemsida är en mycket bra start och bara att veta att de finns där är en bra början.
Halmstad handboll har föredömligt valt att länka direkt till de medicinska råden från deras egen hemsida. På så sätt behöver man som ledare inte leta länge när någon i laget råkat ut för en hjärnskakning. Det underlättar för tränaren och ökar samtidigt sannolikheten att spelaren får rätt bemötande och rehabilitering. Här kan du se hur de har gjort.
Inom kort kommer jag med del 3 kring hjärnskakningar och hur man arbetar med dessa frågor inom svensk handboll. Jag har bland annat varit i kontakt med bland annat Lennart Söderström, utbildningskonsulent på Svenska handbollsförbundet.
Hoppas att du vill kika in igen och att vi tillsammans kan hjälpas åt att sprida information om hjärnskakningar.
För den som är intresserad och vill veta mer kommer här ett uppdaterat inlägg. Under våren 2016 skrev jag en artikelserie i tre delar om hjärnskakningar för handbollskanalen. Den första artikeln handlar om fakta rörande hjärnskakningar och baseras på aktuell forskning inom området. Här kan du läsa de olika delarna: del 1, del 2 och del 3.
Kategori: Barn- och ungdomshandboll, Handboll Märkt: barn, concussion, fotboll, handboll, Handbollskanalen, hjärnskakning, hjärntrappa, huvudskada, idrott, ishockey, kunskap, medicinska råd, rehabilitering, skallskada, ungdom
Arkiv
Inga Instagram-bilder hittades.
Livets Guldkorn 