Har i två tidigare inlägg berört hjärnskakningar inom idrott och då främst inom handboll. Här hittar du det första  respektive andra inlägget.

I samband med att jag skrev mina tidigare blogginlägg blev jag nyfiken på om man inom handbollens tränarutbildningar tar upp och diskuterar hjärnskakningar, dess kännetecken och hur man som tränare och ledare bör agera då man misstänker att någon spelare drabbats. Efter att ha slussats runt bland ett antal hjälpsamma personer fick jag till slut kontakt med Lennart Söderström som arbetar som utbildningskonsulent på Svenska handbollsförbundet. Han berättar att hjärnskakningar tas upp i samband med tränarutbildningen och att detta sker efter att man som tränare har genomgått basutbildningen och innan man får påbörja TS1:an. Man behöver då ha genomgått tre stycken tretimmarsutbildningar, där en av dem är en idrottsskadekurs. Denna kurs fokuserar på akut omhändertagande och i anslutning till detta tas även hjärnskakningar upp. Man får lära sig dels hur man bör agera i det akuta skedet, dels hur själva rehabiliteringen bör gå till.

Enligt Lennart har emellertid det utbildningsmaterial som tidigare användes i samband med tränarutbildningen dömts ut av SHFs medicinska kommitté och därför också tagits bort. Tills dess att nytt utbildningsmaterial har tagits fram är det informationen som på finns på Svensk handbolls hemsida som gäller. Det är således dessa råd som bör följas när en spelare drabbas av hjärnskakning.

Lennart Söderström berättar att de i samband med nästa föreningsutskick kommer att informera föreningarna om de medicinska råd som finns på SHFs hemsida, där även råden angående hjärnskakningar ingår, och om hur man hittar dit. Min förhoppning är att alla handbollsföreningar runt om i Sverige tar tillfället i akt att själva göra vad de kan för att underlätta för tränare, ledare, spelare och föräldrar att hitta information om detta.

Eftersom jag även blev nyfiken på hur man arbetar med dessa frågor inom andra sporter tog jag kontakt med Svenska Ishockeyförbundet och ställde samma fråga till dem. Henrik Haraldsson som arbetar som utvecklingschef berättar att de idag inte har någon sådan rent ”medicinsk” del i deras utbildningsstege, men att de däremot fokuserar mycket på Fair Play och Respekt i Grundkursen, för att på så sätt förebygga bland annat de oschyssta tacklingar som ofta leder till hjärnskakningar. Haraldsson konstaterar avslutningsvis:

Ämnet är naturligtvis högt på agendan hos hockeyläkarna, med vår förbundsläkare Björn Waldebäck i spetsen. Det tål att fundera vidare på om det också borde bli ett inslag i vår stegutbildning.

Att Svenska Ishockeyförbundets medicinska kommitté är allvarligt oroad över utvecklingen vad gäller hjärnskakningar de senaste åren är mycket tydligt. I höstas gick de ut med ett brev till bl a styrelsen, SHL, HockeyAllsvenskan och de olika distrikten om att hjärnskakningar inom ishockeyn verkar öka. För att förbättra omhändertagandet av dessa skador vill man från förbundets sida att alla klubbar följer de riktlinjer för omhändertagande som rekommenderats, vilket bland annat innebär att följa Hjärntrappan i samband med rehabilitering. Här kan du läsa brevet.

Dokumentet SCAT 3 (Sport Concussion Assessment Tool – 3:e utgåvan) är ett verktyg för värdering av hjärnskakning i idrott och det finns nu översatt till svenska. I dokumentet, som gäller från 13 år och uppåt, betonas följande och stycket är skrivet med rödmarkerad text för att understryka dess vikt:

Om det finns misstanke om hjärnskakning SKALL idrottaren TAS UR SPEL, undersökas av medicinsk personal och övervakas för ev. förvarning (dvs. får inte lämnas ensam). Idrottaren ska inte köra motorfordon innan medicinsk personal godkänt detta. Vid diagnosticerad hjärnskakning får idrottaren aldrig delta i idrott samma dag som skadan uppstod.

Här hittar du dokumentet.

Förutom handbollen och ishockeyn valde jag att även kolla upp hur man arbetar med dessa frågor inom fotbollen. Jag fick kontakt med Thomas Lindholm, Riksinstruktör på Svenska fotbollsförbundet, som berättar att man inom de tränarkurser som ges inte fastslagit exakt när man ska prioritera just skallskador i förhållande till övriga skador. Han har emellertid skrivit ihop ett dokument som kommer att användas vid samtliga tränarkurser, d v s för barn, ungdom och seniorer. Lindholm menar att skallskador är en av de mest prioriterade skadorna inom fotbollen och han kommer att se till att den tas upp vid flera steg i de utbildningar som ges. Skallskador tas till exempel upp och diskuteras i den nya kursen B-diplom som utkom nu vid årsskiftet. På fogis.se som är SvFFs extranät har man även ett avsnitt om idrottsskador, där bland annat skallskador tas upp.

Inom fotbollen har man alldeles nyligen infört en regel som gäller från säsongen 2015. Beslutet går ut på att matchläkare ges tillgång till repriserade TV-bilder som de kan studera omedelbart efter en incident. På så sätt kan de lättare bedöma hur pass allvarlig en misstänkt huvudskada är, t ex efter en nickduell. Per Renström, förbundsläkare inom SvFF, menar att detta är ett stort steg framåt och ett mycket viktigt beslut. Här kan du höra Renström berätta i en intervju om de nya bestämmelserna. Ett beslut som han menar underlättar för läkare att snabbt ge rätt behandling, men kanske framförallt för att försäkra sig om att spelare som drabbats av skallskada inte går ut och spelar igen, vilket tyvärr hände under VM i somras.

Handboll, ishockey och fotboll är alla sporter där hjärnskakningar är förhållandevis vanligt förekommande, i alla fall  jämfört med bollsporter som t ex badminton eller tennis. De olika förbunden har emellertid valt olika sätt att förhålla sig till frågan om hjärnskakningens plats i tränarutbildningarna. Inom handbollen och fotbollen tas ämnet i alla fall upp, medan det än så länge inte berörs överhuvudtaget inom ishockeyns tränarutbildningar. Visst är det lovvärt att fokusera på Fair Play och Respekt, men det kan aldrig ersätta de kunskaper du behöver ha som tränare när olyckan väl är framme. Läkare finns långt ifrån alltid till hands på träningar och matcher i de lägre serierna och dessa gånger blir det helt avgörande vilka kunskaper du som tränare eller ledare har. Att man inom Svenska Ishockeyförbundets tränarutbildningar inte tar upp detta med hjärnskakningar är för mig något av en gåta och jag hoppas verkligen att deras medicinska kommitté får gehör för sin önskan om att hjärnskakningar blir ett givet inslag även inom ishockeyns stegutbildning.

Jag har full förståelse för att det inte är lätt, att det finns begränsat med tid och utrymme, och att det är många intressen som konkurrerar om det utrymme som finns. Ändå tycker jag att detta är en oerhört viktig fråga att man från förbundens sida verkligen uppmärksammar hjärnskakningar och andra skall- och nackskador i tränarutbildningarna, precis som att alla föreningar själva bör göra vad de kan för att sprida kunskap om hjärnskakningar och hur de på bästa sätt ska hanteras.

Enligt Hanna Nordh, som arbetar på SISU Idrottsböcker, kommer man i samarbete med Olympiska kommittén att under våren 2015 ge ut en bok på svenska om idrottsskador. Den heter ”Idrottsskador – en illustrerad guide” och i den kommer även hjärnskakningar att tas upp. En bok som säkert kommer att kunna utgöra ett bra komplement till de medicinska råd som finns på nätet.

Tanken var att jag i detta inlägg även skulle berätta om några handbollsspelare som drabbats av hjärnskakningar. Nu blev det inte så, utan istället kom texten att handla om hur man arbetar med dessa frågor även inom andra idrottsförbund än handbollen, något som känns som ett mycket angeläget område. Det är dock långt ifrån omöjligt att jag återkommer i frågan.